Smartare Välfärd en satsning på digitalisering från SKL
Senast ändrad: 30 januari 2017

Digitala tolktjänster i vården

Det råder stor brist på språktolkar i Sverige. Det finns för få tolkar och en del av dem har för låg kompetens. Nu prövar flera verksamheter hur digitala lösningar kan säkra både tillgång och kvalitet.

Det stora antalet asylsökande 2015 har kraftigt ökat behovet av tolktjänster. Det finns ingen samlad uppskattning av hur många tolktillfällen som genomförs i Sverige per år, men enbart i Stockholms läns landsting genomförs årligen över 300 000 uppdrag.

Under 2016 gjorde Socialstyrelsen en kartläggning av situationen. Den visar att det är brist på tolkar i hela Sverige. Störst brist är det på tolkar som talar arabiska, dari, persiska, somaliska och tigrinska. Det är också brist på kvalificerade tolkar. Det behövs idag inga särskilda kvalifikationer för att kalla sig tolk, så inom gruppen finns allt från auktoriserade och utbildade tolkar till personer som inte har tillräcklig kompetens för att klara uppdrag exempelvis inom vården.

Huggsexa om kvalificerade tolkar

Tolkbristen har skapat hård konkurrens mellan olika myndigheter. Svårast att få tillgång till kvalificerade tolkar har sjukvården. Här har priserna under många år successivt pressats ned vid upphandlingar, och tolkarna får i regel mindre betalt än när de tar uppdrag för exempelvis domstolsväsendet eller Försäkringskassan.

- Bristen på tolkar gör ibland att undersökningar skjuts upp och det tar då längre tid för patienter att få diagnos och behandling, konstaterar Lena Lindström som är verksamhetsutvecklare inom e-hälsa på landstinget i Värmland.

Landstinget i Värmland använder tolk via telefon, men i vissa verksamheter upplevs det begränsande att man inte kan se varandra. Därför ville landstinget i Värmland prova tolkning via videosamtal. I ett pilotprojekt fick tre verksamheter tillgång till videotolk i en surfplatta.

- Att tolken är med på bild ger många av de kvalitativa fördelarna av att ha en tolk "på plats", samtidigt som tillgången ökar eftersom det går att använda tolkar över hela landet med just den kompetens du behöver. Inom vissa språk finns det ju bara ett fåtal tolkar i hela landet, säger Lena Lindström.

En av verksamheterna som deltog i projektet är folktandvården Kronoparken i Karlstad. Här talar patienterna många olika språk och de har tidigare främst använt tolk på plats.

Stor betydelse att kunna peka och visa

- En stor fördel jämfört med telefontolk är att vi i videosamtal kan peka och visa. I tandvård är det ganska många situationer där det behövs, som för att visa var det gör ont, hur du tar medicin, hur du kommer åt med tandborsten när du borstar barnens tänder, säger Maria Berglund som är tandhygienist på folktandvården Kronoparken.

Inför att folktandvården fick testa tolkning via video gjordes vissa justeringar. Exempelvis behövdes bättre vidvinkel så att man inte behöver sitta så nära varandra, och en riktigt bra högtalare för att klara en miljö med så mycket ljud som det är på en tandläkarmottagning.

- Vi förstod att videotolk skulle uppskattas av de verksamheter som använt tolk på telefon. Men pilotprojektet visar att också de som enbart använt tolk på plats tyckte att det var positivt med videotolk, berättar Lena Lindström.

Även tolkarna som ingick i pilotprojektet uppskattade arbetsmetoden med videosamtal. Tolken slipper lägga tid på resor och hinner med fler uppdrag per arbetspass.

Fakta

Lösningen som prövades under pilotprojektet kallas tolkomaten. Landstinget i Värmland har efter avslutat pilotprojekt valt en lösning för videotolkning via skype for business. Denna implementeras nu i hela landstinget.

Dela