Senast ändrad: 13 oktober 2017

Digital medborgarbudget skapar öppenhet och engagemang

Nässjö kommun har under flera år arbetat för att medborgarna i kommunens kransorter ska få möjlighet att påverka hur budgeten för orten används. En utmaning har varit att få ortsborna engagerade. Men när kommunen började arbeta med digital medborgarbudget blev det enklare och fler engagerade sig.

Karta över Nässjö kommun

I Nässjö kommun bor ungefär 42% av invånarna på landsbygden.

I Nässjö kommun bor ungefär 42% av invånarna på landsbygden.

Sedan 2010 har kommunen gått in för att ge invånarna inflytande över hur en del av budgeten för de orter de bor på används genom så kallad medborgarbudget. Jennifer Cronborn, som är projektledare på Nässjö kommun, berättar att arbetet bygger på principen att de som bor och verkar lokalt vet bättre vad de behöver, än de som arbetar i kommunhuset. Något som har välkomnats av befolkningen på de mindre orterna.

- Eftersom många som bor här har upplevt att det framför allt är i Nässjö tätort som kommunen satsar blev mångas reaktioner positiva. Äntligen händer det något som gynnar oss, berättar Nina Beckman som bor i Äng.

För att genomföra medborgarbudget har kommunen samarbetat med representanter för lokala föreningar. Under de första åren hade föreningarna ansvaret att lyssna in vilka behov som fanns på respektive ort. De hade också en viktig roll i att prioritera mellan de förslag som kommit in. Efter några år uttryckte flera av de engagerade att deras ansvar och inflytande blev för stort i förhållande till andra som bodde och verkade på orten. De upplevde också att arbetet tog för mycket tid.

Övergång till digital medborgarbudget

När möjligheten att påverka en del av budgeten även utökades till mindre orter på landsbygden ville kommunen hitta arbetsformer där fler kunde vara delaktiga. Därför utvecklades en blogg med digitala verktyg för att påverka medborgarbudgeten.

Övergången till en så kallad digital medborgarbudget har resulterat i att ortsbornas direkta inflytande har blivit större. Processen har också blivit mer öppen och tillgänglig för alla. De som vill kan lämna förslag och rösta via datorn och det kan ske när som helst på dygnet.

- Det har varit bra för de som har mycket att stå i och som inte kunnat vara med på de fysiska möten som arrangerats, säger Nina Beckman engagerad i Ängs samhällsförening.

Hon förklarar vidare att även de fysiska mötena är dock viktigt, inte minst för barnen.

- När de lägger pappret med sin röst i boxen blir det tydligt att även de får vara med och bestämma.

- De lokala föreningarna är fortfarande aktiva i arbetet. De gör en värdefull insats genom att bland annat arrangera lokala evenemang. Men idag har de inte mer inflytande än andra ortsbor när det gäller att prioritera hur pengarna används.

Så går det till

Idag kan alla som bor och verkar på orten lämna in förslag på vad de tycker att pengarna ska användas till. Det kan göras antingen direkt på webben, via traditionell post eller vid något av de evenemang som arrangeras.

Samling av människor

När ett förslag kommit in tar kommunen kontakt med den som lämnat förslaget och fördjupar sig i vad förslaget innebär och kostnadsberäknar. Ungefär hälften av de förslag som kommer in lämnas via webben. För att ett förslag ska gå vidare och bli en idé som ortsborna kan rösta på måste förslaget handla om förbättring av den fysiska miljön, exempelvis:

  • Bidrar till attraktiviteten, identiteten, tryggheten eller framtidstron och/eller är en ny mötesplats. Eller förbättrar en mötesplats som redan finns.
  • Är till för en bred målgrupp eller kunna användas av så många som möjligt.
  • Kostar max 200 000 kronor att genomföra.

Alla förslag kan hittas på bloggen, och på bloggens karta är förslagen markerade med en punkt där de är tänkt att genomföras. Den som vill veta mer om förslaget kan klicka sig vidare för att få en närmare beskrivning av idén. På bloggen går det också att följa de olika stegen, från det att förslaget lämnas in till det att orten beslutat kring hur pengarna ska användas och när förslaget omsätts till verklighet.

Prioritering av förslagen sker genom att varje medborgare på orten får tre röster att fördela på förslagen som lämnats in. Röstningen sker företrädesvis på webben, samtidigt som det finns möjlighet att lämna sina röster med traditionell post. Fysiska möten i form av röstningsmingel genomförs också för att öka engagemanget.

Barn i mörker

Resultat

Totalt 62 förslag lämnades in i Äng, Ormaryd och Solberga som var först ut att arbeta med digital medborgarbudget. I genomsnitt deltog 26 procent av ortsborna, målet var 25 procent. I den ort där deltagandet var som störst deltog 43 procent.

Några av de förslag som röstats fram, och som nu håller på och genomföras, hittas en ny kickbike - och skateboardbana, utveckling av en lekplats, belysning av ett lokalt motionsspår ”byarundan” och utveckling av en sjöpark där många ortsbor har sina båtar.

- Nu funderar vi på om verktyget och arbetssättet kan användas även inom andra områden till exempel i Nässjös centralort eller på skolorna, säger Jennifer Cronborn på Nässjö kommunen.

Fakta

Nässjö kommun

  • Under perioden 2010-2015 arbetade kommunens större kransorter med medborgarbudget utan digitala verktyg.
  • Under perioden 2016 – 2020 fördela kommunen ut en halv miljon kronor per ort vid två olika tillfällen i kommunens mindre landsbyggdorter genom medborgarbudget.
  • Alla som bor och verkar på en ort kan lämna förslag på hur pengarna ska användas och rösta via ett digitalt verktyg.
  • Varje medborgare får tre röster att fördela på förslagen.
  • Under 2016 och 2017 har medborgarna lämnat in 62 idéer för utveckling.
  • 50 % av de idéerna som lämnats in har lämnats via det digitala verktyget.

Sverige

  • Sedan 2010 har ett tiotal svenska kommuner arbetat med medborgarbudget. Bland annat Haninge, Nässjö, Uddevalla, och Upplands-Väsby.
  • Det är vanligast att digitala verktyg används i kombination med analoga verktyg och fysiska möten.

Dela