Senast ändrad: 13 april 2017

Smartare bistånd med digitalt stöd

Socialsekreterarna slipper sitta i telefonkö hos andra myndigheter. Klienterna kan få snabbare besked om ekonomiskt bistånd. Med digitalt samarbete blir det mer tid för socialt stöd.

När Anna Stålnacke fick sommarjobb i socialtjänsten 2007 sattes hon på en av de minst populära arbetsuppgifterna: Att ringa Skatteverket om skatteåterbäring.

‒ Jag kunde få sitta en timme i telefonkö och kunde ha 150 klienter att ringa om. När jag kom fram fick jag höra att deras policy var att svara på fem uppgifter per samtal!

Anna Stålnacke framhärdade och tog sig igenom hindret, en dag i sänder.

Idag jobbar hon i socialtjänsten i Solna stad och är tacksam över SSBTEK, Sammansatt bastjänst för ekonomiskt bistånd.

Sedan tre år kan socialsekreterare i 252 anslutna kommuner enkelt klicka på en knapp och få fram ekonomiska uppgifter från a-kassorna, Arbetsförmedlingen, CSN, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket.

‒ Det har förenklat vårt arbete väldigt mycket, säger Anna Stålnacke som till vardags utreder felaktiga utbetalningar i Solna och är med i utvecklingsrådet för SSBTEK hos SKL.

Data i en gemensam ”mage”

Socialsekreteraren klickar iväg en signal till SSBTEK och begär uppgifter från myndigheternas egna bassystem. Uppgifterna samlas ihop i den gemensamma ”magen” och skickas till kommunen. Det går på sekunder.

‒ Vi får mer tid att möta våra klienter, att bedöma personens möjligheter och hinder, och vad han eller hon behöver för att leva ett självständigt liv och kunna försörja sig själv, säger Anna Stålnacke.

Socialtjänsten får inte alla uppgifter från SSBTEK, handläggarna behöver också veta om en klient äger bilar eller fastigheter, om det finns barn i familjen, vilka utgifter klienten drar på sig och mycket annat som avgör om hen är berättigad. Än idag behövs både telefon och fax.

En del data köper Solna in från ett privat företag. Det kostar pengar och Anna Stålnacke gillar att SSBTEK ska utvidgas, så att kommunen kan lägga mindre pengar på att köpa tjänster. Från våren 2017 får systemet också information från Arbetsförmedlingen, som visar om klienter är igång med att söka jobb.

Mer data från fler myndigheter

Maj-Britt Eriksson arbetar med systemet i Norrköpings kommun, som var med redan när SSBTEK byggdes upp.

‒ Och det utvecklas hela tiden. Det är jättespännande att få vara med om det, säger Maj-Britt, som sitter i ett tjänsteråd hos SKL där kommuner påverkar systemets framtid.

Det gäller både att lösa teknik och juridik så att SSBTEK kan förmedla fler uppgifter från de nuvarande sex myndigheterna, och att få med nya myndigheter.

‒ Det handlar om en samhällsekonomisk vinst. Målet är att få fler människor i jobb, säger Annika Londono, som är förvaltningsledare för SSBTEK hos SKL.

Hon berättar att SKL har långt gångna diskussioner med Migrationsverket om att ansluta sig, vilket skulle ge tillgång till information om exempelvis arbets- och uppehållstillstånd. Transportstyrelsen skulle kunna leverera uppgifter om bilinnehav. SKL diskuterar om även kronofogden och polisen kan komma med.

Alla kommer med?

Annika Londono undersöker också hur även de återstående 30-talet kommuner kan bli anslutna, på vilka sätt kommunerna internt kan få ännu större nytta av systemet och hur SSBTEK ska höja kvaliteten ytterligare på tjänsten så att antalet felaktiga utbetalningar minimeras.

Ingen av de intervjuade ser några särskilda integritetsproblem med SSBTEK. De personliga uppgifter som slussas fram är desamma som socialtjänsten tidigare fick fram via telefon och fax.

Flera kommuner vill öppna systemet för allmänheten. I Norrköping kan medborgare redan söka bistånd på webben, via en inloggning med bank-id. I framtiden är det meningen att klienterna dessutom ska kunna se uppgifter från SSBTEK.

‒ Vi jobbar på det. Det är ju medborgarnas egna uppgifter, vi vill underlätta både för handläggaren och för medborgaren, säger Maj-Britt Eriksson.

Läs vidare

Dela