Smartare Välfärd en satsning på digitalisering från SKL
Senast ändrad: 18 oktober 2016

Fjärrundervisning – en möjlig lösning på lärarbristen i glesbygd

Lärarbristen i Sverige blir allt mer akut. Enligt beräkningar gjorda av Lärarförbundet kommer det att behövas 65 000 nya lärare till år 2025. Bristen på lärare blir särskilt komplicerad i områden som har ett sjunkande elevunderlag och stora avstånd mellan skolorna. I Norrbotten används fjärrundervisning i både smalare ämnen för gymnasiet och i modersmålsundervisningen.

Elev och lärare framför datorn

På gymnasieskolorna i Pajala, Jokkmokk, Kiruna och Gällivare har man som i många andra glesbygdsområden ett sjunkande elevunderlag. Men istället för att skära ner i verksamheten har man valt en annan strategi. Tidigt identifierades att en förutsättning för att elevantalet inte ska sjunka ytterligare är ett brett utbud av gymnasieprogram och kurser. Då kan även de som vill läsa ett specifikt program stanna på orten, samtidigt som skolarna får möjlighet att locka till sig elever från andra områden. 2010 infördes en lösning för fjärrundervisning som gör det möjligt att dela lärarresurser mellan skolorna. Samtidigt slogs skolorna rent administrativt samman till en gymnasieskola, Lapplands Gymnasium.

- Lärare är en bristvara och det är inte heller logistiskt genomförbart att låta lärarna resa de 14 milen mellan Pajala och Gällivare eller de 21 milen mellan Jokkmokk och Kiruna flera gånger om dagen, konstaterar Jonas Wiandt som är utvecklingsledare och lärare på Lapplands Gymnasium.

Undervisningen upplagd på samma sätt

På Lapplands Gymnasium är det i nuläget ett 20-tal lärare som bedriver fjärrundervisning via lösningen. Rent praktiskt fungerar undervisningen på samma sätt som i ett klassrum, bara att ett antal elever sitter i Jokkmokk, några i Pajala och några i Arvidsjaur. Det finns möjlighet till både renodlad föreläsning och till individuellt stöd till eleverna.

- Nyttan med fjärrundervisningen är uppenbar. Utan den hade vi inte kunnat erbjuda ett så brett kursutbud. Nu kan vi till exempel erbjuda sociologi och har kunnat utveckla betydligt mer spetsiga kurser för teknik- och omvårdnadsprogrammen, säger Jonas Wiandt.

Stor potential för modersmålsundervisningen

På samma sätt har tillgången till modersmålslärare länge varit en utmaning. Eleverna har rätt till modersmålsundervisning men inte sällan handlar det om enstaka elever per skola som talar ett specifikt språk. Detta blev särskilt tydligt för kommunerna i Norrbotten när Skolverket genomförde en inspektion på skolorna i regionen och konstaterade att ingen kommun fullt ut uppfyllde lagkravet att ge modersmålsundervisning och handledning på elevens modersmål. Regionen gjorde en genomlysning av verksamheten som visade att ingen tog helhetsansvar för frågan, utan att man hänvisade till varandra. Till följd av genomlysningen tillsattes en projekttjänst vid kommunförbundet i Norrbotten med ansvar för att lösa problemet.

Marina Eklund är ansvarig för projektet och hon insåg tidigt att det var nödvändigt att använda sig av digitaliseringens möjligheter för att komma till rätta med utmaningen och säkra elevernas rättssäkerhet och deras tillgång till modersmålsundervisning.

- Samtidigt som ett tekniskt system som möjliggör fjärrundervisning i modersmål införskaffades tog vi fram tydliga regler och strukturer för byte av resurser mellan skolorna och kommunerna. Har till exempel Arjeplog behov av en thai-lärare på 50 procent kan denna rekryteras och de kvarvarande 50 procenten utnyttjas av de övriga kommunerna i samarbetet.

Den 1 juli 2015 infördes en ny reglering gällande fjärrundervisning. Denna har resulterat i att man från Luleå kommuns sida beslutat lägga fjärrundervisningen i modersmål på is till dess besked kommer från regering och riksdag. Det finns förhoppningar om att tydligare besked ska ges under 2016.

- Här i Luleå har vi 100 språk på skolorna och i Älvsbyn finns det 33. I ett län som är så glest befolkat är en sådan här lösning en förutsättning för att eleverna ska få den utbildning de har rätt till, konstaterar Marina Eklund.

Fakta

  • Tjänsterna som används är huvudsakligen standardplattformar. Tekniken är så pass använd globalt att inga speciallösningar behöver utvecklas för att komma igång.
  • Lapplands Gymnasium bedrivs som försöksverksamhet med fjärrundervisning. Försöksverksamheten bedrivs med tillåtelse av Skolverket.

Dela