Senast ändrad: 22 augusti 2016

Färre strokefall när riskpatienter identifieras i tid

Genom att föra samman digital information från journalen om patientens riskfaktorer för stroke och aktuella riktlinjer för behandling går det att räkna ut hur stor risk personen har att drabbas av stroke. Ett forskarlag inom Region Östergötland har utvecklat ett kliniskt beslutsstöd som hjälper läkare att hitta riskpatienter och ge dem rätt behandling i tid.

Magnus Janzon

Magnus Janzon

Stroke är en av våra vanligaste dödsorsaker i Sverige och skapar ofta stora funktionsnedsättningar hos de som överlever. En vanlig form av stroke drabbar personer med folksjukdomen förmaksflimmer. Man vet idag att behandling med proppförebyggande läkemedel minskar risken att personer med förmaksflimmer får stroke, ändå går många patienter med förmaksflimmer utan sådan behandling.

Eftersom det framför allt är primärvården som träffar patienter med förmaksflimmer är ett viktigt steg att läkarna där får bättre verktyg för att identifiera vilka patienter som behöver förebyggande behandling.

Det digitala beslutsstödet har utvecklats under fyra års tid och testats i mindre omfattning. Från och med januari 2016 prövas det i en stor vetenskaplig studie som omfattar hela Region Östergötland. Hälften av regionens 43 vårdcentraler kommer att använda beslutsstödet, medan övriga utgör en kontrollgrupp.

- Alla vårdcentraler i regionen deltar. En del har god bemanning medan andra har problem med hög personalomsättning. Beslutsstödet behöver fungera oavsett. Det är något vi särskilt kommer att titta på, berättar Magnus Janzon som är överläkare och docent i kardiologi och en av fyra läkare som utvecklat beslutsstödet.

Under ett pilottest där tre vårdcentraler deltog ökade förskrivningen av proppförebyggande läkemedel till patienter med förmaksflimmer med elva procent.

Fler beslutsstöd under utveckling

Samma forskargrupp utvecklar för närvarande ett enklare beslutsstöd för att identifiera patienter med extremt höga kolesterolvärden.

- När vi får in unga personer med hjärtinfarkt ser vi att de nästan alltid tidigare fått höga värden konstaterade men att inget gjorts åt saken, berättar Magnus Janzon.

Med det nya beslutsstödet får läkare i primärvården automatiskt erbjudande om att skicka en remiss till en kardiolog (hjärtläkare) när de får svar i lablistan i journalen att en patient har riktigt höga kolesterolvärden.

Forskargruppen bakom beslutsstödet tror att man kommer se mer av den här typen av system framöver.

- Nya sätt att samla in och hantera stora mängder data innebär också nya möjligheter att skapa beslutsunderlag. Vi lägger in enormt mycket data i våra journalsystem som vi skulle kunna använda oss väldigt mycket mer av, säger Magnus Janzon.

Fakta

  • Beslutsstödet är utvecklat av ett forskarlag bestående av tre kardiologer och en primärvårdsläkare vid Linköpings universitetssjukhus och universitet, i samarbete med Cambio.
  • Beslutsstödet tar fram ett underlag men det är sedan läkaren som gör bedömningen och fattar beslut. Är det andra faktorer som behövs för att läkaren ska kunna fatta beslut kan läkaren skjuta upp det och få en påminnelse exempelvis en dag eller en vecka senare.
  • Studien där samtliga vårdcentraler i Region Östergötland deltar pågår under ett år från och med januari 2016. Förutom att följsamhet till riktlinjer och föreskrivning av proppförebyggande läkemedel studerar man också tillsammans med forskare från institutionen för kognitionsvetenskap, Linköpings universitet, hur beslutsstödet fungerar i det kliniska arbetet. Man studerar också hur beslutsstödet kan fungera med andra beslutsstöd, eftersom det är troligt att användningen av beslutsstöd kommer att öka de kommande åren.
  • Intresset för att på olika sätt använda aggregerad data i vården ökar kraftigt och forskarlaget bakom beslutsstödet har blivit inbjudna till ett flertal länder för att föreläsa om stödet.

Dela