Smartare Välfärd en satsning på digitalisering från SKL
Senast ändrad: 22 augusti 2016

Hur digital är svensk offentlig sektor?

Sverige var länge ett land som andra länder jämförde sig med när det gäller den offentliga sektorns digitalisering. Bilden har dock förändrats. I själva verket tappar Sverige i internationella mätningar för varje år. Här är en analys av Sveriges position i digitaliseringsvärlden, gjord utifrån tre internationella benchmarkstudier från 2014.

På många sätt har svensk offentlig sektor goda förutsättningar för digitalisering. Svenskarna är välutbildade och teknikvana och vi var tidigt ute med centrala tjänster såsom deklaration online och arbetsförmedlingens platsbank. Flera myndigheter, som till exempel försäkringskassan, har digitaliserat sina tjänster och fått många användare. Däremot har vi inte på samma sätt digitaliserat tjänster som går över myndighets, -kommun- och landstingsgränser. Här är den svenska förvaltningsmodellen med starka självständiga myndigheter och självbestämmande kommuner och landsting ett hinder.

2014 och 2015 kom tre omfattande internationella benchmarkstudier: FN:s E-government Survey, EU-kommissionens benchmark och World Economic Forums global information technology report. Det ingår i konceptet för benchmarkstudier att förenkla verkligheten för att kunna mäta den. Men genom att analysera studierna i relation till varandra går det att få en bild av hur svensk offentlig sektors digitalisering står sig i internationell jämförelse.

Bättre resultat när få myndigheter är iblandade

EU-kommissionens benchmark som genomfördes senast 2015 utgår från konceptet livshändelser. Istället för att analysera det totala utbudet av digitala tjänster, analyseras vilka tjänster man som medborgare erbjuds i en specifik situation, som till exempel att starta företag, förlora och hitta arbete, börja studera eller flytta. Flertalet av dessa livshändelser kräver ett antal myndighetskontakter. EU-kommissionen mäter i vilken grad medlemsstaternas myndigheter hanterar dem digitalt och hur de olika tjänsterna i livshändelsen hänger samman. I undersökningen kommer Sverige generellt sett högt i mätningar som gäller livshändelser som i hög grad hanteras av en eller ett fåtal myndigheter som till exempel flytta (plats 2 av 33) och äga och köra bil (plats 3 av 33). Men när det kommer till livshändelser som har flera involverade parter, som till exempel att förlora och hitta arbete ligger Sverige betydligt sämre till (24:e plats av 33 medlemsländer). Det övergripande resultatet för denna undersökning är att Sverige kommer på tionde plats av 33 medlemsländer.

Nya uppstickarländer

Trenden är densamma i FN:s e-government survey. Sverige har på två år sjunkit från sjunde plats till 14:e plats. Före oss ligger inte enbart erkända hightech-nationer som Sydkorea, Japan och USA, utan också Spanien, Frankrike och Norge. Vår så pass goda placering är mycket tack vare att vi fortfarande ligger väldigt högt när det kommer till infrastruktur och antalet uppkopplade medborgare (plats 3). Inom de olika delmätningarna är det tydligt att nya stormakter inom digitalisering och it håller på att etableras där förstaplatserna knips av länder som Monaco, Nya Zeeland och Frankrike. När det gäller den offentliga sektorns tjänster ligger Sverige på en 28:e plats. 

Starka på infrastruktur och teknikvana, svaga på tjänsteutbud

I World Economic Forums Networked readiness index hamnar Sverige på en tredjeplats av 144 undersökta länder. Detta är i hög utsträckning baserat på att den tekniska infrastrukturen samt företags och individers användning drar upp värdena. På övergripande nivå får även den offentliga sektorn relativt goda värden för sin användning av informationsteknik. Analyserar man siffrorna djupare står det klart att offentliga sektorn drar ner resultatet på totalen. Här är det bland annat den offentliga sektorns utbud av tjänster som verkar hämmande.

Placering infrastruktur teknikvana

Figur 1: Trenden för Sverige i de tre benchmark-studierna.

Sammanvägt går det att konstatera att sedan toppnoteringarna i mitten på 00-talet kan en tydligt vikande trend urskiljas. Allt fler länder satsar på e-förvaltning och de kommer ikapp eller går om Sverige. Detta innebär inte att Sverige blivit sämre på e-förvaltning utan att konkurrensen kring vad som är en bra e-förvaltning internationellt sett hårdnat. Att nå målet om att vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter blir svårare och svårare ju fler länder som satsar fokuserat på digitalisering.

Dela