Senast ändrad: 25 augusti 2016

Den digitala utvecklingen – ett måste för att leda en skola

Simrishamns kommun är en av pristagarna i Guldtrappan 2016, bland annat för sin användning av digitala läromedel och sitt tydliga fokus på kollegialt lärande. Men vad är hemligheten bakom den digitala utvecklingen? Här beskriver rektorerna Katrin Österberg och Pia Svensson hur de jobbat – i med- och motgång.

Bild på Pia Svensson och Katrin Österberg

Pia Svensson och Katrin Österberg

År 2016 är det helt omöjligt för oss att leda en skola utan digitala verktyg, utifrån styrdokument, forskning, elevernas och nu även personalens efterfrågan.

För oss i Simrishamns Kommun började vår resa med att alla elever och personal fick en egen dator vårterminen 2010. Skolledningen hade planerat in en del kompetensutbildning, men vi trodde att allt skulle säkert ordna sig till det bästa så fort datorerna var på plats – ack så fel dessa rektorer hade!

Ett fåtal i personalgruppen fick vingar och flög iväg fortare än andra. Det fanns även de som inte öppnade sina kartonger där datorn låg under hösten. Men många var väldigt nyfikna. De som flög fick flyga och vi använde oss av denna dragkraft och kreativitet till övrig personal. Vi förstod att det var lättare att använda oss av kollegerna som visade vart vi skulle och vad som var gynnsamt i undervisningen.

Ledningen föregångare

Vi som rektorer förstod också att det var viktigt att vi hängde på och att vi var tvungna att föregå med gott exempel. Vi började med att föra alla anteckningar på dator och även göra presentationerna digitalt. Vi skickade digitala inbjudningar till konferenser. Det var en omställning som tog lite tid, det var ovant för en del som under ganska lång tid efterfrågade papperskopior. För oss var det en arbetsuppgift som helt plötsligt var enkel och inte tog så lång tid att utföra. Vi märkte även att tiden vid kopieringsmaskinen och antalet utskrivna papper minskade. Det kändes efter kort tid som om vi kunde effektivisera många av våra administrativa arbetsuppgifter för att på så sätt få mer tid till det pedagogiska ledarskapet i verksamheten.

Frukostmöten och workshops

Vi insåg att vi var tvungna att öppna dörrarna mellan skolorna, från Förskola till år 9. Vi bjöd in till frukostmöte, där skolledningen deltog och bjöd på kaffe och bulle, och där syftet var att få deltagarna att dela med sig av sina erfarenheter och idéer i det digitala – en dela-med-sig-kultur. Det kluriga var att få lärarna att hitta en pedagogisk tanke och en idé om hur tekniken skulle användas i klassrummet. Vi såg att nya kontakter knöts, det blev lättare att ställa frågor till varandra. Det märktes också att flera av personalen efterhand vågade visa hur just de använde sig av digitala verktyg i sin undervisning och det väckte intresse av att utveckla sin kompetens än mer. Digitaliseringen handlar ju till stor del om hur lärarna tar in tekniken, eftersom tekniken i sig inte leder till bättre lärande!

Frukostmötena ledde också till att vi utvecklade därefter det kollegiala lärandet genom att anordna workshops för hela kommunens skolor, som lärarna höll i, för varandra, på konferenstid och på kompetensdagar under läsåret. Frukostmötena hade visserligen bidragit till att kompetensen hade breddats hos personalen, men fortfarande befann de sig på olika nivåer. Vi ville att alla skulle få utvecklas! Personalen fick välja från ett brett utbud vad de ville lära mer av.

”Dela sladden”

Workshopparna lever kvar genom att vi med jämna mellanrum på båda skolorna har ”dela sladden”. Detta innebär att en i personalen under 5-10 minuter visar sina kollegor ett digitalt tips, sen tar nästa vid. Vi har det som ett inslag i våra konferenser. Idag är frågor om digitala verktyg en naturlig del i de pedagogiska och didaktiska frågorna på arbetslagsmöten och kompetensdagar.

Nytändning hos personalen

Utifrån vår resa och erfarenhet, så kan vi bara konstatera att utvecklingen gått framåt, rent pedagogiskt. Det är en otrolig fröjd för två rektorer att få se hur personalen har utvecklats från att försiktigt börja maila till att bygga sin undervisning med hjälp av digitala verktyg. Vi har sett en nytändning hos flera i personalen, de tycker det är ett roligt och framgångsrikt sätt att arbeta. De säger också att det är betydligt mer effektivt med digitala verktyg, många arbetsuppgifter som tidigare tog lång tid att utföra går betydligt snabbare nu. De berättar om att det på flera sätt är lättare att fånga elevernas intresse med hjälp av digitala verktyg och interaktiva läromedel vilket leder till ett ökat intresse att lära för eleverna. Eleverna är lyriska, vi har inte hört något annat än lovord (ja, det skulle vara när tekniken strular men det gör den inte så ofta längre).

Vi har också under två års tid varit pilotskola för Gleerups och deras digitala läromedel. När vi nu går in i ett kommunövergripande avtal kommer näst intill alla lärare att arbeta digitalt!

Stöd genom sociala medier

Som rektor är man många gånger ensam, men i denna utveckling har vi känt att vi har haft ett otroligt stöd av varandra och vår utvecklingsledare. Inte minst har vi utvecklats via sociala medier – där våra vyer vidgats med raketfart. Möjligheten till kunskapsinhämtning är oändlig på sociala medier, det är enkelt att få kontakt med kollegor i hela landet som brottas med samma problem som en själv och vi kan med lätthet utbyta erfarenheter. Det är också möjligt att diskutera forskning, senaste lagändringar, kunskapsbedömningar och inte minst alla beprövade erfarenheter.

Den tekniska utvecklingen går i rasande fart, men det som varit viktigt för oss är att stanna upp och systematiskt utvärdera på vägen. Digitaliseringen har ingått i vårt Systematiska kvalitetsarbete, planera – agera – stanna upp – åtgärda.

I Simrishamns kommun har tekniken nu blivit ett självklart verktyg för att tillgodogöra sig kunskaper och är en naturlig del av undervisningen.

Katrin Österberg, Skolområde Simrislund

Pia Svensson, F-6 Skolområde Korsavad 7-9

Läs vidare

Dela